MÖTESPLATSER: att beskriva en nätgemenskap.

Denna uppgift går ut på att man ska granska en webbaserad mötesplats och då även skriftligt beskriva nätgemenskapen och reflektera kring hur denna påverkar ungas identitetsskapande och sociala relationer. 

Den digitala mötesplats jag valt att undersöka närmre är den sociala plattformen YouTube. Efter en diskussion tillsammans med mina gruppmedlemmar (grupp 5) kommer jag att inrikta mig mer kring följande frågeställningar:

• Vilka deltar i gemenskapen?
• Vilka lagar och förordningar finns det?

Jag kommer nedan att presentera det sociala nätverket, vilken bakgrund det har och i vilket syfte denna kanal uppstod. Därefter kan man klicka sig vidare till ett videoklipp där jag kort går igenom hemsidan och dess användarfunktioner, följt utav skriftlig fakta kring de berörda områdena och en kort reflektion.

----------------------------------------------------

Bakgrund.

Den sociala plattformen YouTube lanserades offentligt i december 2005 och beskrev sig då som ”the world’s most popular online video community”, med hänvisning till det omedelbara stora antalet användare vilka lockades av möjligheten till att upptäcka, titta på och dela originalproducerade videor på internet (Wasko & Erickson, 2009, s.373). Intresset för möjligheterna YouTube gav sina användare bibehöll sig och enbart ett år efter lanseringen genererade hemsidan mer än 100 miljoner videovisningar med 65 000 nya videouppladdningar dagligen. Denna framgång bidrog till att företaget senare samma år, 9 december 2006, kom att bli uppköpta av Google Inc. vilka betalde närmare 1,65 miljarder i aktier för videodelningssidan (Wasko & Erickson, 2009, s.374; Snickars & Vonderau, 2009, s.9). Genom att promota hemsidan som en, mer eller mindre, tom plattform vilken väntade på att fyllas med originalproducerade videor och annat användargenererat innehåll, har YouTube reviderat begreppet plattform till vad det har blivit idag. Det vill säga en teknisk plattform vilken sammanfört publiken, och som via en mängd intäktsskapande verktyg gör att alla som vill framgångsrikt skapa och distribuera innehåll via en kanal på en global skala får möjlighet till detta. YouTube erbjuder sina användare en online-miljö där de kan ansluta, informera och inspirera andra över hela världen. Här kan även användare ladda upp original producerat innehåll och sedan koppla det till deras webbplatser, mobila enheter, bloggar och andra sociala medier. Därav fungerar mediet även som en distributionsplattform för skapare av originellt innehåll, men även för annonsörer av olika storlekar (YouTube, 2014a). Då allt fler människor arbetar för att fånga speciella ögonblick på video, bistår YouTube dem med en tjänst där de kan dela erfarenheter, talanger och expertis med världen. Med hänvisning till detta refererar YouTube- teamet till webbplattformen som en mötesplats och uppmanar människor att interagera. 

Följande information finns att hämta på YouTube’s hemsida:

" Kom ihåg att det här är din mötesplats! YouTubes användare gör sidan till vad den är, så var inte rädd för att hugga in och engagera dig!

• Ha så kul på sidan.
Här finns massor att se, hur många som helst gör hur coola grejer som helst – du kanske är en av dem! All utrustning blir hela tiden billigare och billigare, så blanda dig i leken och ha så skoj.

• Låt folk veta vad du tycker.
Feedback är en del av upplevelsen, och när det görs med respekt kan det vara ett härligt sätt att hitta vänner, dela med sig av historier och göra din vistelse på YouTube ännu roligare. Så lämna kommentarer, ranka videoklippen, svara på videoklipp som du berörts av, var med i tävlingar som intresserar dig – här händer det massor och det finns massor av sätt att delta på.

• Du kommer kanske inte att tycka om allt du ser.
En del av innehållet här kanske gör dig upprörd – om du tycker att ett videoklipp bryter mot våra användarvillkor kan du klicka på "Flagga som olämpligt", så kommer vår personal att granska det. Om det inte bryter mot några regler kan du kolla på något annat – varför slösa tid på sådant du inte gillar?

Så enkelt är det! Tack för att du läste det här! – YouTube-teamet "

Trots uppmuntran till interaktivitet analyseras ofta plattformen enligt den så kallade ”90-9-1” regeln. Det vill säga att 90 procent av online publiken aldrig interagerar, utan enbart agerar passiva konsumenter av innehållet. Nio procent interagerar emellanåt, men dock mer sällan än ofta, och att den övervägande interaktionen därmed utgörs av den aktiva en procent som ser sig själva som en del av ett större community (Snickars &Vonderau, 2009, s.12).

Visuell genomgång.

Via denna länk finner du min visuella genomgång av bland annat skönhetsnätverket StyleHaul, och regelverk på YouTube:

http://www.screencast.com/t/989Af7hp

Deltagande.

Den del av YouTube som jag valt att analysera djupare är det aktiva skönhetscommunity som finns på den sociala mötesplatsen. Detta då gräsrotsgemenskapen på den sociala plattformen YouTube har skapat en ny typ av konsumentsamhälle vilken kan definieras som ”en grupp människor som har ett gemensamt intresse av en viss verksamhet eller ett objekt och som skapar ett parallellt socialt universum (subkultur) utbredd med sina egna myter, värderingar, ritualer, ordförråd, och hierarki” (Cova & Dalli, 2009, s.13). Här är det producenter av amatörvideos, i detta fall skaparna av vloggar, så kallade videobloggar, som innehar den högsta rangen och dessa hänvisas ofta till som ”YouTube stjärnor”. YouTube är en av de sociala medier som anammat detta intresse och på plattformen finns det idag en skönhetsgemenskap bestående av en population vloggare, det vill säga videobloggare, där de mest framgångsrika befinner sig i 20-30 års ålder. Dessa hjälper inte bara varumärken att sälja mer produkter via sina videor, utan har även bidragit till att YouTube kommit att utvecklas till en plats där skönhetsindustrin inte enbart definieras utifrån de ”vanliga” normerna för skönhet, utan här finns en mångfald av nationaliteter, storlekar, utseenden och diverse alternativa tolkningar av vad skönhet är. På detta sätt hjälper YouTube till att demokratisera innebörden av denna term. Dessa vloggare har med andra ord även inskränkt på traditionella medier då allt fler människor vill höra och lära sig om mode från vanliga människor, och se hur de använder plagg och produkter i vardagen (Kee, 2013).

När man ser till relationerna inom detta skönhetscommunity på YouTube kan dessa delas in i tre olika grupper. Individer kan röra sig mellan dessa olika grupper, eller kategorisera sin tillhörighet till mer än en av dessa samtidigt. Prenumeranter är de människor som tittar på de videor som gurus publicerar, och väljer att följa deras kanaler. En tredje kategori beskrivs i detta community som outsiders. Det vill säga individer som inte regelbundet laddar upp, eller tittar på, mode- och skönhetsrelaterade videoklipp på den sociala plattformen, men som interagerar med dem via så kallade hat-kommentarer eller videosvar med negativ klang (McMurtrie, 2013, s.13).

Lagar och förordningar.

Liksom andra social nätverk finns det en del riktlinjer och förhållningsregler att följa vid deltagande, och användande, på sidan. Dessa är dock inte så pass lättillgängliga att man per automatik skulle läsa igenom dem innan användning, eller så pass strikta att de efterföljs. Då det uppladdas en ofantlig mäng klipp på det sociala nätverket dagligen hinner inte redaktionen med att se över om dessa lagar och regler efterföljs, utan man får snarare som användare "flagga" klipp som man tycker borde ses över om man finner innehållet stötande och opassande i ett offentligt sammanhang. Här bör man även ha upphovsrätten i åtanke vid publicering av videoklipp. Det är exempelvis olagligt att ladda upp innehåll som inte är orginalproducerat, eller som man själv innehar rättigheterna till. Även detta en lag som inte helt strikt efterföljs och som YouTube kommit att få mycket kritik på grund av (YouTube, 2014b).

Referenser.

Burgess, J. & Green, J. (2009). ”The Entrepreneurial Vlogger: Participatory Culture Beyond the Professional-Amateur Divide”. I: Snickars, P. (eds.) & Vonderau, P. The YouTube Reader (S.89- 107). Litauen: Logotipas.

Cova, B. & Dalli, D. (2009). ”Working Consumers: The Next Step in Marketing Theory?”. [Elektronisk]. Marketing Theory, 9 (3). Tillgänglig: < http://mpra.ub.uni- muenchen.de/36717/1/MPRA_paper_36717.pdf > [2014-04-29]

McMurtrie, C. (2013). Vlogs, Blogs, and Hauls: Hyperconnectivityand Autoethnography in the YouTubeBeauty Community. [Elektronisk]. BA Social Anthropology, School of Anthropology & Conservation. Canterbury: University of Kent. Tillgänglig: < http://www.academia.edu/3271711/Vlogs_Blogs_and_Hauls_Hyperconnectivity_and_Autoethno graphy_in_the_YouTube_Beauty_Community > [2014-01-03]

News and Guides. (2012). Most Commented Youtube Videos of All Time – 19th November 2012. Tillgänglig: < http://newsandguides.com/most-commented-youtube-videos-of-all-time-19th- november-2012/ > [2014-04-29]

Kee, T. (2013). Easy, Breezy, Beautiful: Uncovering the Business of Beauty on YouTube. [Elektronisk]. Videoinc. 8 juli. Tillgänglig: < http://www.thevideoink.com/features/easy-breezy- beautiful-uncovering-the-business-of-beauty-on-youtube/#.UsbosijyfqJ > [2014-01-03]

Snickars, P. (eds.) & Vonderau, P. (2009). The YouTube Reader. Litauen: Logotipas.

Wasko, J. & Erickson, M. (2009). ”The Political Economy of YouTube”. I: Snickars, P. (eds.) & Vonderau, P. The YouTube Reader (s.372-386). Litauen: Logotipas.

YouTube (2014a). Om YouTube. [Elektronisk]. Tillgänglig: < http://www.youtube.com/yt/about/sv/ > [2014-04-29]

YouTube (2014b). Riktlinjer för YouTube Mötesplats. [Elektronisk]. Tillgänglig: < https://www.youtube.com/t/community_guidelines?gl=SE&hl=sv > [2014-04-30]

MÖTESPLATSER.

Reflektioner efter en föreläsning av Mikael Eriksson Björling.

Utifrån Mikaels föreläsning valde jag att reflektera över följande frågeställning:

• Hur påverkar tekniken och de tjänster/verktyg som finns idag vårt sätt att mötas och kommunicera i vårt arbete eller som privatpersoner. Möjligheter/problematik? 

Jag finner det väldigt intressant att studera närmare hur människor använder sig av digitala medier i vardagssammanhang och hur detta påverkat den direkta sociala interaktionen individer emellan. Nedan följer en diskussion kring ämnet vilken enbart är baserad på mina egna tankar och reflektioner kring ämnet, det är med andra ord inte argument vilka finner stöd i vetenskaplig forskning vilket är viktigt att ha i åtanke när man läser. 

Som alla andra förändringar som sker i samhället har den tekniska utvecklingen medfört både extremt positiva effekter på mänskligheten, liksom en stor andel bakslag. Inte minst har de sociala medierna, såsom Facebook, Instagram och Twitter, underlättat kommunikationen mellan två eller flera individer. Här kan man delta i diskussioner i både privata och offentliga forum med sina nära vänner, eller för en helt okända personer, obegränsat. För min egen del har just de privata grupperna på Facebook underlättat enormt vid deltagande i grupparbeten eller vid min aktiva tid på studentkåren. Detta då i stort sett alla finns på just den sociala plattformen som Facebook idag har blivit. "Står det inte på Facebook har det inte hänt" är en mening jag hört upprepande gånger de senaste åren, och en av mina gamla lärare sa en gång att "det är bara fega företag som inte finns på Facebook" för det är bara dom som inte vågar möta kritik från konsumenterna. Samhället har blivit mer digitalt, och man behöver idag inte ens lyfta på telefonen för att veta vart ens vänner befinner sig, vilka de är med eller vad de åt till lunch. Jag utförde i en tidigare kurs en etnografisk studie där jag, tillsammans med en klasskamrat, studerade hur studenter vid en högskola använde mobiltelefonen under lunchtimmen, och jag kan säga att jag sedan dess är väldigt noga med att inte sitta med telefonen i handen, eller ha den liggandes på bordet, när jag umgås med mina vänner. Ja, digitaliseringen har bidragit med väldigt mycket positivt, men när jag ser två kompisar sitta och fika med varandra och den enda av dem verkar vara mer intresserad av att kommunicera med de vännerna som är digitalt, och inte fysiskt, närvarande får jag fruktansvärt ont i magen. Eller när man åker kommunalt och ser varenda människa sitta frammåtböjd och stirra på mobilskärmen för att undvika någon typ av kontakt med sina medmänniskor. Det här är såklart bara exempel på måfå, men det är så samhället ser ut idag. Det finns en andel människor som idag lever mer genom sociala medier än den fysiska verkligheten och för mig är det oerhört sorgligt att se. Utifrån detta kan jag säga att jag är väldigt glad att jag studerat så som jag gjort, för det har gjort mig väldigt medveten om hur jag brukar medier i närheten av andra. Även om jag är uppväxt på 90-talet och då även på något sätt utvecklats i digitaliseringen är jag nog ganska gammalmodig i själen. Jag tycker att mobilspel är oerhört värdelöst och bara slöseri med tid och jag blir stressad av att chatta för det innebär att jag måste svara så snabbt. Jag spelar mycket hellre brädspel över ett glas vin med mina vänner, eller sitter och virkar framför en bra serie med mina vinylskivor hängandes på väggen. För mig är det kvalitet.

Det var en sak Mikael sa under föreläsningen som jag reagerat starkast på, och det var något i stil med "idag föredrar man ett tjänsteparadigm snarare än ett produktparadigm". Det är skämmande för att det är så himla sant. Även om jag själv står med ena foten i produktparadigmet så har jag under tre år på högskolan aldrig hört någon beskriva denna skiftning så bra med en enda mening. Men ovanstående reflektioner i åtanke måste jag ju även säga att även jag verkligen uppskattar lite mer än en handfull av de nya digitala tjänsterna. Exempelvis har molnbaserade tjänster såsom Skype och Viber underlättat mitt liv avsevärt vid studier utomlands eller grupparbeten på distans. Att gratis kunna prata i telefon med en kompis som befinner sig på andra sidan jorden, eller kunna sitta och dricka te med min mamma genom en datorskärm på grund av avstånd är något jag aldrig hade velat leva utan. Tid- och rums aspekten har i moderna tider helt suddats ut och det finns nästan inga gränser på hur och vad du vill meddela vem. Så även om sociala medier till väldigt stor del inkräktat på vårt direkt fysiska umgänge och då inte enbart till det positiva, har de samtidigt möjliggjort och även underlättat, att kommunikationen individer emellan på distans. Min syn på fenomenet just nu skulle med största sannolikhet kunna sammanfattas enligt följande: sköter man sitt brukande av sociala medier, och därmed inte använder dessa på bekostad på den direkta, och personliga, interaktionen är jag helt och hållet för vart utvecklingen är på väg. De tekniska framstegen har underlättat så pass mycket i mitt liv, både till vardags, i studier och i arbete, att det inte går att försumma. Men å andra sidan är jag strikt emot att all mer inetraktin med människor idag sker webbaserat och inte ansikte-mot-ansikte.